Aktiv
Min kamera är sönder så jag kan inte fota och mina texter tuggar sönder orden vilket gör dem värdelösa och lika krossade som mitt hjärta. Jag stirrar bara tillbaka och när jag blickar framåt tar jag omöjligheter från förr och sätter upp dem som mål. Jag river ut bilderna med honom men då finns inte något kvar. En kopp med te och ett hjärta som knappt slår. Endast för dig. Extrapris. En söndrig flicka som endast kostar några droppar kärlek. Jag kräver inte något. Endast allt.
Jag kan inte längre.
åh synd :(
sv: tack
Tycker inte dina texter är värdelösa, söndertuggade orf kanske ibland kan säga mer än de fina... för inget är perfekt. och perfektion är tråkigt.
alltså vem fan vill fota kossor, haha
oj någon tog illa upp.
jagg menade iof inget illa. Bara att kossor är tråkiga. Men tack för kommentaren.
