En svalas farväl

Det är sant som det sagts att det var enklare förr, för det är lätt att titta tillbaka. Nu står jag här och tar farväl av något jag inte vill förlora. Jag sa att det var skönt när du sa hejdå och att vi troligen aldrig kommer ses igen. Förlåt. Jag vill inte lämna men vet, att ett slutet är början på något som tar oss till slutet igen. Jag har valt det själv men ville inte gå. Och jag ljög när jag sa att det är skönt. Jag har gjort det förr och borde vara van, men det gör ont att säga adjö. Stannar jag här är du ändå inte kvar, för hos mig är inget för alltid. Jag har valt det själv, att kunna flyga snabbt och långt när jag vill. Men priset för frihet är högt, så snälla stanna hos mig en stund till. Fånga mig i dina ögon, där jag är hemma och trygg en sekund. Jag har svalor inom mig, och ett ögonblick går fort så var här en minut och blinka så lite du kan. Du vinkar när du går och jag flyger vart jag vill, men aldrig någonsin till dig. Jag önskar att jag vågat stanna hos dig, trivts i en bur för två, men jag är fågel och inte lycklig på marken. Det här är farväl till dig från mig, en svala långt bort över taken. Jag har varit med förut och ser att det är sant, att det var lättare förr, för det var enklare nära dig.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0